– en fördjupning i vad som faktiskt händer i kroppen
Många som går på massage upplever samma sak.
De kommer in och säger:
“Jag har varit lite förkyld… och jag känner mig mycket mer spänd än vanligt.”
Som massör märker man det också tydligt.
Vävnaden känns annorlunda. Mindre elastisk. Mer “motstånd”.
Det här är ingen slump.
Det finns idag ganska bra förståelse – både inom fysiologi och neuroimmunologi – för varför muskler ofta upplevs som mer spända, ömma och stela vid infektioner.
Och det intressanta är att det inte i första hand är viruset i sig som orsakar detta.
Det är kroppens svar.
En kropp i beredskap
När du blir sjuk aktiveras flera system samtidigt:
- immunförsvaret
- nervsystemet
- hormonsystemet
Det här är en koordinerad respons som syftar till att bekämpa infektionen och prioritera resurser rätt.
Men det får också konsekvenser.
Resultatet blir ofta:
- ökad muskelspänning
- ökad smärtkänslighet
- minskad rörlighet
- en känsla av stelhet i kroppen
Cytokiner – kroppens signalämnen
Den kanske viktigaste mekanismen bakom detta är frisättningen av så kallade cytokiner.
Vid infektion ökar nivåerna av bland annat:
- IL-6
- TNF-α
- IL-1β
Dessa ämnen är centrala i immunförsvaret – men de påverkar också muskler och nervsystem.
Vad gör de?
1. Påverkar muskeln direkt
- ökad nedbrytning
- minskad proteinsyntes
- sämre vävnadskvalitet
2. Ökar smärtkänsligheten
- påverkar nociceptorer (smärtreceptorer)
- gör att tryck och belastning upplevs starkare
3. Skapar det som kallas “sickness behavior”
- trötthet
- minskad rörelse
- stelhet
👉 Viktigt att förstå:
Det är alltså inte “spänning” i klassisk mening – utan en systemisk inflammatorisk påverkan.
Nervsystemet höjer grundspänningen
Cytokiner påverkar även hjärnan och centrala nervsystemet.
Särskilt områden som:
- hypothalamus
- motoriska centra
Det leder till:
👉 ökad grundtonus i musklerna
Det här liknar det vi ser vid:
- stress
- överträning
- smärttillstånd
Kroppen går in i ett slags låggradigt skyddsläge.
Smärta leder till spänning
När kroppen upplever:
- inflammation
- värk
- obehag
→ aktiveras reflexer som syftar till att skydda.
Det innebär att muskler:
👉 spänns automatiskt
Det är därför du ofta känner:
- nacke och axlar spända vid feber
- rygg eller säte stelare vid allmän sjukdom
Det är en reflex – inte ett medvetet val.
Vad händer i själva muskeln?
Infektion påverkar även musklernas metabolism.
Under sjukdom ser man ofta:
- ökad nedbrytning (katabolism)
- sämre energitillgång
- förändrad syretillförsel
Det gör att musklerna:
- känns tröttare
- blir mindre elastiska
- återhämtar sig sämre
👉 Det bidrar till känslan av “seg” och stel vävnad.
Det autonoma nervsystemet skiftar
Vid infektion sker ofta ett skifte i det autonoma nervsystemet:
- ↑ sympatikus (stresspåslag)
- ↓ parasympatikus (återhämtning)
Effekten blir:
- ökad muskelspänning
- sämre cirkulation
- sämre återhämtning
Det här är samma system som påverkas vid:
- långvarig stress
- hög träningsbelastning
Feber och temperaturreglering
Vid feber försöker kroppen höja sin temperatur.
Det sker bland annat genom:
👉 mikro-aktivering av muskler
(ibland märks det som frossa)
Det bidrar ytterligare till:
- ökad tonus
- stelhetskänsla
Beteendet förändras – och det påverkar mer än man tror
En ofta underskattad del är hur vi beter oss när vi är sjuka.
Det som kallas “sickness behavior” innebär att vi:
- rör oss mindre
- sitter eller ligger mer
- får sämre hållning
Det leder till:
- minskad cirkulation
- sekundär stelhet
- ytterligare ökad spänning
👉 Det här förstärker effekten från de biologiska systemen.
Helhetsbilden – varför du känner dig spänd
Det du upplever som “spända muskler” är alltså resultatet av flera saker samtidigt:
- Inflammation (cytokiner)
- Påverkan på nervsystemet
- Smärtreflexer och skyddsspänning
- Förändrad muskelmetabolism
- Mindre rörelse i vardagen
👉 Det är en systemisk effekt – inte en lokal muskelproblematik.
Vad betyder det i praktiken? (viktigt för dig som motionär)
Det här ger några viktiga insikter:
1. Musklerna är inte “spända som vanligt”
De är:
- mer känsliga
- mer reaktiva
- mindre elastiska
2. Behandling behöver anpassas
Som massör märker man att:
- tryck kan upplevas starkare
- vävnaden svarar annorlunda
Det kräver ofta:
👉 lite mer lyhördhet än vanligt
3. Rörelse är fortfarande viktigt
Trots sjukdom:
- lätt rörelse
- cirkulation
- låg belastning
kan hjälpa kroppen att återgå snabbare.
Intressant koppling – samma mekanismer som vid stress och överträning
Flera av de processer som aktiveras vid infektion återfinns också vid:
- överträning
- kronisk stress
- vissa smärttillstånd
Det handlar ofta om samma typ av:
👉 låggradig inflammation + nervsystemspåslag
Sammanfattning
När du blir sjuk:
- immunförsvaret aktiveras
- cytokiner ökar
- nervsystemet skiftar
- muskler påverkas
👉 Resultatet blir:
- ökad muskeltonus
- ökad smärtkänslighet
- stelhet
Och det är helt normalt.
Källor
Lopes, P.C., & French, S.S. (2021). Sickness behaviour.
Dantzer, R. (2001). Cytokine-induced sickness behavior.
Krapić, M. et al. (2021). Immunological mechanisms of sickness behavior.
Shattuck, E.C., & Muehlenbein, M.P. (2015). Human sickness behavior.
Vollmer-Conna, U. et al. (2004). Cytokines and sickness behaviour.
Drożdżal, S. et al. (2020). Pain mechanisms in viral infection.
Friman, G., & Ilbäck, N.G. (1998). Metabolic responses to infection.
Friman, G., & Wesslén, L. (2000). Infections and exercise.
Dick, N.A., & Diehl, J.J. (2014). Febrile illness in athletes.
Rea, T.D. et al. (1999). Tender points during viral infection.
Eccles, R. (2009). Mechanisms of cold and flu symptoms.
